Annons
Facebook

Genetik

Precis som alla andra egenskaper ärver katten sina egenskaper enligt enligt de lagar som munken Gregor Mendel utforskade på ärtor i slutet av1800-talet. Pälsfärgererna finns väl dokumenterade då de rönte stort intresse hos forskarna.

Ordlista

Kromosom
Är det genetiska materialet som finns i cellens kärna. De är uppbyggda av DNA. Katten har 38 kromosomer, dvs. 19 par. De är parvis lika, en är ett arv från modern och ett är ett arv från fadern.

Gener
En gen är en bestämd del av en kromosom som utgör en mall för ett protein. Det finns massor med gener på en kromosom. Protein är kroppens byggsten. Alla gener benämns med en bokstav enligt internationell standard. Varje gen har sitt bestämda ställe på kromosomen och detta kallas locus. Genen är ärftlighetens grund.

Locus
Locus kallas det förutbestämda ställe på kromosomen där genen sitter. Det finns flera olika typer av locus. Te.x. färger, defekter etc.

Allel
När en gen i ett locus förekommer i olika varianter kallas dessa alleler. Ta t.ex genen för svart som har två inriktningar, en för choklad och en för kanel.

Homozygot
Det är katten när de båda anlagsparen i allelen är helt lika.

Heterozygot
Det är katten när de båda anlagsparen i allelen är olika. Man säger att anlagen är dominant respektive recessiv.

Fenotyp
Med detta menas det faktiska utseende som katten har. Se skillnaden mot genotyp.

Genotyp
Med detta menas de anlag som katten bär på men som den inte visar. Se skillnaden mot fenotyp.

Dominant
En gen är dominant när effekten syns i kattens fenotyp. Dvs. den kan vidare dominera över och dölja att katten bär ett recessivt anlag. Dvs. med anlaget recessivt menas att det finns dolt och man ser det inte. I litteraturen benämns detta med versaler, i detta fall t.ex. B = svart som är dominant över b = choklad.

Recessiv
Döljs helt av ett dominant anlag. Det visar sig då det förekommer genom att djuret har ärvt samma anlag från vardera föräldern. I litteraturen benämns detta med gemener, i samma fall som exemplet ovan men måste förekomma två gånger (bb) för att pälsen ska visa t.ex. choklad.

Autosomal
Anlaget sitter på en kromosom som inte är könsbestämmande. Könsbundet Anlaget sitter på X-kromosomen eller på Y-kromosomen

Vad är DNA?

Katten består av celler som gemensamt är stommen till kattens alla organ. Alla arvsanlag finns samlade i dessa celler i form av DNA som står för deoxiribonukleinsyra. Tittar man på hur DNA är sammansatt så består den av: Sockergrupper Fosfatgrupper Kvävebaser. Arvsanlaget som kallas genomet, innehåller precis som en karta all information som bestämmer hur katten ser ut, vilka egenskaper den har och vilka sjukdomar individen har. Katten har 38 kromosomer, dvs. 19 par. De är parvis lika, en är ett arv från modern och ett är ett arv från fadern. Kattens egenskaper styrs alltså av minst två gener, en från mamma katt och en från pappa katt.
Hur alla egenskaper och sjukdomar nedärvs är fortfarande ett stort mörker. Vissa har man kommit fram till och vissa inte. Genom DNA-tekniken så räknar man att komma längre i denna forskning.

Vanligtvis idag (2009) där det nu finns möjlighet att testa DNA på katter är arvsgången enkel autosomal recessiv. Det innebär att sjukdomen ifråga styrs av en enskild gen och att katten måste få genen både från mamma och från pappa för att själv riskera att få sjukdomen. Det recessiva anlaget kan vara dolt i flera generationer innan det visar sig. Först när en parning görs visar sig egenskapen eller sjukdomen.
Alla avkommor till en sådan katt blir anlagsbärare men har inte den andra katten anlaget när denna katt paras kommer dessa avkommor inte att få genen. Då de är anlagsbärare nedärver de dock anlaget till i genomsnitt hälften av sina avkommor och på så sätt sprids anlaget i rasen utan det märks.

Färger - hur ser det ut?

Genetiska koder
I cellerna finns långa kedjor av DNA, så kallade genetiska koder. DNA:t är organiserat i kromosomer och kromosomerna är indelade i gener. Varje gen har hand om något speciellt. Kromosomerna finns i två uppsättningar, en från mamman och en från pappan. Detta innebär att det i varje cell finns två gener som styr samma sak, en från mamman och en från pappan. Det är slumpen som avgör vilken av mammans och pappans två gener som ungen får.

Könskromosomer
Det lite speciella könskromosom paret styr vilket kön individen har. Honor har XX och hanar XY, detta medför att det är kromosomen från fadern, X eller Y, som avgör ungens kön. Y kromosomen är så liten att den bara har ett fåtal gener medan X kromosomen är större och har många olika gener. När en gen sitter på X kromosomen ärvs den könsbundet.
Hos honor är, i varje cell, den ena X kromosomen dold i en inaktiv form medan den andre syns. Det är slumpen som avgör vilken av X kromosomerna som är aktiv. På detta sätt skapas sköldpaddsfärgen.

Rececssivt och dominant
Det finns minst två alternativa former av varje gen, ibland fler. Dessa varianter kallas alleler. Vanligen är den ena allelen dominant i förhållande till den andre, det betyder att den variant som är starkast är den som syns utanpå katten. För att den recessiva allelen ska synas krävs det att den finns på båda kromosomerna, dvs i dubbel upplaga. Katten har fått den ena från mamman och den andra från pappan. En katt med två recessiva alleler kan bara ge den recessiva allelen vidare till sina ungar medan en katt som bär båda allelerna kan ge vilken som vidare.  

Hur styrs Birmakatten?
Birman har egentligen bara fyra gener för färg sedan tillkommer genen för masken. Maskfärgen är en recessiv gen. Det innebär att en maskad katt bara kan ge den maskade genen till sina ungar och parar man två maskade katter kan man bara få maskade ungar. Detta är något man kanske inte tänker på men det är nog så viktigt om man experimentavlar. Vidare har denna genen också med sig anlaget för blå ögonfärg.

Röd färg - den första genen
Det som är vanligast för en katt är att den tillverkar färgämnet eumelanin som ger pälsen svart färg. Hos maskade katter gör himalaya anlaget färgen mer brun och katten blir brunmaskad. Genen för eumelanin sitter på X kromosomen. Alternativet till eumelanin är feomelanin som ger röd färg. Detta är den första av de gener som styr din birmas färg och den avgör om katten har röd färg eller inte. Symbolen för röd färg är XO och för brun Xo. Hanar har en X kromosom och är därför antingen röda eller bruna i grunden.

En blå hane bär alltså brunt på X kromosomen medan en creme hane bär rött, det är sedan en annan gen som omvandlar det bruna/röda till blått/creme. En hane får alltid sin X kromosom från sin mamma och honan måste alltså bära rött för att sonen ska bli röd. Honor har två X kromosomer men bara en av dessa arbetar i cellen. Om en hona har en X kromosom med rött och en med brunt kommer statistiskt sett 50% av hennes hårstrån att ha röd grundfärg och 50% brun, hon är då sköldpaddsfärgad. En sköldpaddsfärgad hona kan ha fått det röda antingen från mamman eller pappan. Bruna och röda honor bär brunt respektive rött på båda X kromosomerna och måste då ha fått samma färg från båda sina föräldrar. Detta är förklaringen till att röda honor är så sällsynta.

Precis som hos hanar förändras den bruna/röda grundfärgen hos honor av andra gener till andra färger. Totalt finns den röda genen hos tolv av birmans tjugo färger, nämligen rött, creme, alla sköldpaddsfärger (fyra stycken) och dessa färger i tabbyvariant.

Dilutionsgenen - den andra genen
Den andra genen som styr din birmas färg är dilutionsgenen, d, som gör att eumelaninkornen hos en brun klumpar ihop sig vilket gör katten blå. Samma sak händer med feomelaninkornen som en röd katt har och färgen blir då creme. Dilutionsgenen är recessiv och en blå/creme katt bär två gener för dilution, dd. En brun/röd katt kan antingen ha två gener för icke-dilution, DD, eller en gen av varje, Dd. Det syns inte utanpå om den bär en dilutionsgen eller inte. Dilutionsgenen finns i dubbel uppsättning hos tio av färgerna nämligen blått, lila, blå- och lilasköldpadd, creme och tabby i dessa färger. Alla andra färger kan antingen ha en dilutionsgen eller inte, men aldrig två.

Chokladgenen  - den tredje genen
Nästa gen är chokladgenen, det är precis som dilutionsgenen en gen som späder ut kattens färg. Chokladfärgsanlaget plattar till pigmentkornen så att mer ljus reflekteras och färgen ser ljusare ut. Anlaget är recessivt och en choklad färgad katt måste alltså ha två anlag, bb. Till skillnad från dilutionsgenen anser många att bruna som bär en chokladgen, Bb, tenderar att bli sämre/ljusare utmaskad. Teoretiskt sett borde chokladgenen ha liknande effekt på feomelaninet hos röda katter som på eumelaninet hos bruna, så att röda katter med dubbel uppsättning chokladanlag borde få en ljusare färg. I praktiken märks dock inte en lika tydlig skillnad mellan rött och ”rödchoklad” som mellan brunt och choklad och man delar inte upp katterna i olika färger som man gör med choklad och brunt. De åtta färger som har chokladgenen i dubbel uppsättning är choklad, lila, choklad- och lilasköldpadd och dessa färger i tabbyform. Röda, rödtabby, creme och cremetabby katter kan antingen ha genen i dubbel eller enkel uppsättning eller inte bära den alls. Övriga färger har en eller ingen upplaga av genen.

Lila - den tredje som bildas när en katt är både blå och chklad
Lila har ingen egen gen utan uppkommer när en katt är både ”blå” och ”choklad” samtidigt. En lila katt bär alltid genuppsättningen dd,bb. Parar man två lilamaskade katter blir alla ungar alltid lila. Detta gäller även för lilatabby, lilasköldpadd och lilasköldpaddstabby.

Tabby - den fjärde genen visar om katten är randig eller inte
Alla katter, även de enfärgade, bär på ett mönster. Agoutigenen avgör om mönstert visas eller inte. Agoutianlaget, A, är den fjärde genen som avgör birmans färg och den är dominant över solidfärgsanlaget, a. En solidfärgad katt bär alltså två solidanlag, aa, medan en mönstrad katt antingen bär ett, Aa, eller två, AA, agoutianlag. Två solida katter kan därför inte få tabbyfärgade ungar. Hos röda och creme färgade katter döljs inte tabbymarkeringarna av solidanlaget.

Kan man räkna ut sin katts färg
Ja detta sker enligt fasställda principer och blir en egen sida som blir färdig under 2010.

Katternas uppsättning av gener
SBI n, brun: aa, BB - Bb, DD - Dd, X0X0 - X0 Y
SBI a, blå: aa, BB - Bb, dd, X0X0 - X0 Y
SBI b, choklad: aa, bb, DD - Dd, XoXo - XoY
SBI c, lila: aa, bb, dd, X0X0 - X0 Y
SBI d, röd: aa, BB - Bb - bb, DD - Dd, X0X0 - X0 Y
SBI e, creme: aa, BB - Bb - bb, dd, X0X0 - X0 Y
SBI f, brunskp: aa, BB - Bb, DD - Dd, X0X0
SBI g, blåskp: aa, BB - Bb, dd, X0X0
SBI h, chokladskp: aa, bb, DD - Dd, X0X0
SBI j, lilaskp: aa, bb, dd, X0X0
SBI n21, bruntabby: AA - Aa, BB - Bb, DD - Dd, X0X0 - X0 Y
SBI a21, blåtabby: AA - Aa, BB - Bb, dd, X0X0 - X0 Y
SBI b21, chokladtabby: AA - Aa, bb, DD - Dd, X0X0 - X0 Y
SBI c21, lilatabby: AA - Aa, bb, dd, X0X0 - X0 Y
SBI d21, rödtabby: AA - Aa, BB - Bb - bb, DD - Dd, X0X0 - X0 Y
SBI e21, cremetabby: AA - Aa, BB - Bb - bb, dd, X0X0 - X0 Y
SBI f21, brunskptabby: AA - Aa, BB - Bb, DD - Dd, X0X0
SBI g21, blåskptabby: AA - Aa, BB - Bb, dd, X0X0
SBI h21, chokladskptabby: AA - Aa, bb, DD - Dd, X0X0
SBI j21, lilaskptabby: AA - Aa, bb, dd, X0X0

Referenslitteratur

Colors and Pattern, Engelsk, fransk och tysk text. Författare: Dagny Dickens & Alva Uddin Förlag: FIFé
Genetics for catbreeders, Grundbok för den som vill syssla med avel. Fjärde utgåvan sammanställdes efter Roys död. Den är mycket läsvänlig och rekommenderas varmt till den som är genetikintresserad. Engelsk text. Författare: Roy Robinsson, Carlolyn M Vella, Lorraine M Shelton, John J McGonagle, terry W Stanglein Förlag: BH ISBN: 0 7506 4069 3 Genetics for Dummies, För dig som är nyfiken på något nytt så är detta boken. Man har alltid något att lära det är helt klart. Grundläggande ärftlighetslära med inslag av DNA och kloning. Förvisso en allmän bok men här finns ett kattkapitel men ack så litet. Författare: Tara Rodden Robinson Förlag: Wiley Publishing ISBN: 10:0-7645-9554-7