Annons
Facebook

Hälsoprogram hjärta - HCM/RCM

Hur upptäcker veterinären hjärtfel på katter?

Hjärtfel på en katt kan upptäckas på följande sätt
Det vanligaste är att man upptäcker hjärtsjukdom i samband met att katten har blivit akut sjuk. Veterinären lyssnar alltid på hjärtat som en rutinåtgärd, fast man kanske sökt hjälp av annan orsak. Hjärtfel kan också upptäckas vid en rutinmässig undersökning (veterinärbesiktning av kattungar eller vid överlåtelse av en vuxen katt) eller vid medveten hjärtscanning med ultraljud vid hälsoprogram.

När man upptäckter blåsljud på hjärtat
Hos hund finns det nästan alltid en anledning (sjukdom) bakom.
Hos katt (ganska så vanligt) är det mer labilt. Svårt att hitta orsak till blåsljuden - och det finns inte alltid en anledning. Ibland kan blåsljuden höras väldigt tydligt för att vid nästa undersökningstillfälle vara helt borta.

Olika anledningar till hjärtfel på katt

  1. Medfödda - dvs felet finns med redan från födseln. Ovanligt med medfött hjärtfel på raskatter; relativt vanligt på huskatter.
    T ex klaffel och aortastenos.
  2. Förvärvade - dvs utvecklas i vuxen ålder eller efter födseln.

Medfödda eller förvärvade hjärtfel kan vara ärftliga.

En katt kan ha väldigt olika hjärtslag
Lugn/avslappnad (sovande)   50-60 slag/minut
Vaken                                  120-130 slag/minut
Normal                                    < 160 slag/minut
Stressad                                     210 slag/minut
Sjuk                                            250 slag/minut

Ordlista
Kardio =  Hjärta
Hypertrofi  =  Tillväxt/förtjockning
Myo =  Muskulatur
Pati =  Sjukdom

Förvärvade hjärtfel

Hypertrofisk Kardiomyopati (HCM)
Restriktiv Kardiomyopati (RCM)
Dilaterad Kardiomyopati (DCM)

HCM - HYPERTROFISK KARDIOMYOPATI
HCM är en sjukdom som utvecklas under en längre tid, oftast tar det flera år innan man ser några förändringar, eller att man märker att katten är sjuk.

Vad är HCM
HCM är en förtjockning av hjärtmuskeln, framför allt på hjärtats vänstra sida. Förtjockningen gör att hjärtat blir mindre elastiskt än normal och därför kan inte hjärtat fyllas med blod så lätt. Detta innebär att utrymmet för blodet att flöda fritt i hjärtat minskar, framför allt i vänster kammare. Det kan också bli onormal turbulens i blodet vilket innebär att klaffar kan börja läcka, vilket i sin tur innebär att det är lätt för veterinären att höra blåsljudet i ett stetoskop. HCM kan utvecklas under en lång tid och då visar katterna inga symtom alls. Det kan ta många år innan sjukdomen visar några symtom. Det vanligaste symtomet är att katten blir trött och kan bli andfådd. Katter med HCM kan få vätska i lungorna och får andningsproblem. Vissa katter visar ingen symtom alls och sedan plötsligt måste de avlivas. Vissa katter bildar blodproppar som kan orsaka förlamning av bakbenen. Denna hjärtmuskelsjukdom bryts ofta ut hos katter som är äldre.

Nedärvning
HCM nedärvs som ett autosomalt dominant avslag på bland annat Maine Coon, Brittiskt korthår, Ragdoll och eventuellt även på Perser.  Det betyder att anlaget som är dominant, men slår inte alltid igenom, och att det varierar hur tidigt och kraftigt tecken på sjukdomen visar sig. Sjukdomen är ärftlig.

RCM - RESTRIKTIV KARDIOMYOPATI
Restriktiv Kardiomyopati = Försämrad elasticitet i hjärtmuskulaturen

RCM förekommer i flera former. Viss förvirring råder då HCM och DCM är uppkallade efter de patologiska och anatomiska förändringar som föreligger, medan RCM är en beskrivning av den funktionsnedsättning som sker, dvs restriktivt blodflöde. Både HCM och DCM ger dock också ett restriktivt flöde. De former av RCM som finns beskrivna är:

  1. Moderatorbandkardiomyopati (endokardiell fibros)
  2. Arrytmogen högersidig ventrikulär kardiomyopati (ARVC)
  3. Klassisk restriktiv kardiomyopati (endomyokardiell fibros)

RCM är den vanligaste formen av kardiomyopati som drabbar Heliga Birmor just nu (2009).
Av någon inte fastställd anledning så byts hjärtvävnaden ut mot bindvävnad (bindvävnad är en geléartad grundsubstans bestående av vatten, salter, proteiner och kolhydrater som utgör kroppens sammanhållande och stödjande vävnad). Bindvävnad växer på insidan av hjärtat vilket innebär att hjärtat blir stelt och kan inte fungera som vanligt. Hjärtat blir försvagat.

Katter som insjuknar i RCM får förr eller senare hjärtsvikt och aortatrombos. I hjärtsvikten får katten vätska i både lungblåsorna (lungödem) och i brösthålan och eventuellt även i buken varför katten får svårt att andas. Det kan finnas en kraftig förstoring av på båda förmaken och ibland även av höger kammare. Det blir ingen förtjockning av hjärtväggen i vänster kammaren. Ibland finns det inga förändringar allas på hjärtat och därför är det viktigt att obducera katten på SVA och se det mikroskopiska snittet av hjärtmuskel med mikroskopet för att kunna konstatera att det är RCM.

Vid undersökning av hjärtat på en RCM- misstänkt katt hör man sällan blåsljud vilket är vanligt vid HCM.

RCM orsakar ofta blodproppar. När förmaken är förstorade, klarar inte hjärtat att pumpa ut blodet i systemet igen vilket innebär att blodet koagulerar i förmaket och bildar då blodproppar. Dessa transporteras till stora kroppspulsådern och fastnar som en propp, ofta i delningen (förgreningen) till bakbenen. Katten blir till viss del förlamade i bakdelen, får kalla tassar och kraftig smärta. Detta kallas aortatrombos. De flesta katter med blodpropp har någon form av hjärtsjukdom bakom sig.

Det finns inga behandlingsmediciner för katt mot blodpropp. Katter förblöder av medel som löser blodproppar. Det är vanligt att ägaren kommer in till veterinären med katten i tron att katten blivit påkörd och därmed förlamad i bakbenen när det egentligen är fråga om en blodpropp som lett till förlamningen (och i förlängningen vävnadsdöd).

Prognosen vid RCM är betydligt sämre än vid HCM. Vanligen avlivas dessa katter pga. resultatlös behandling.  Ingen behandling finns som hjälper mot symptomen. Det är ofta unga katter som drabbas av RCM. Katter som av hjärtspecialisten har konstaterats ha HCM kan leva länge med sjukdomen utan att det bryter ut medan en katt med RCM inte blir så gammal.

DCM - DILATERAD KARDIOMYOPATI
Utspänt, stort, slappt hjärta som inte drar ihop sig, kallas för ballonghjärta.

Detta beror oftast på Taurinbrist (en aminosyra), vilket är ovanligt idag pga att taurin tillsätt i all kvalitetsfoder som finns ute på marknaden. Taurin finns framförallt i kött och katter är extrema köttätare. Taurinbrist kunde tidigare bland annat bero på en hemmadiet med för lite kött. Bortsett från taurinbristen så kan DCM uppstå av andra orsaker men det är ovanligt.

Alla tre förvärvade hjärtsjukdomarna har liknande symptom.

Kliniska fynd på en troligtvis hjärtsjuk katt visar sig på följande sätt

  1. Katten har svårt att andas, är förlamad i bakdelen, har kalla baktassar och mycket snabba hjärtslag. Kommer ofta in akut till veterinären. Katten har ofta mycket ont.
  2. Mycket vanligt att katten har vätska i lungorna och att hjärtat är förstorat.
  3. Kraftigt förstorade förmak (ett eller båda) kan ses på ultraljud.
  4. Obduktionen visar förstorat förmak, normal väggstatus och eventuella blodproppar.

Den gyllene standarden för att ställa diagnos på katt:
Guld - obduktion, den enda 100 % säkra vägen att konstatera HCM och RCM
Silver - Ultraljud (levande katter) 

Forskare:

Jens Häggström - Professor i International Medicin och arbetar som Kardiolog på SLU

Slutsats

RCM är svår att ultraljuda och få en diagnos. RCM utvecklas sent och då är katten redan akut sjuk. Eftersom det handlar om, vad vi vet idag, recessiv nedärvning är det mycket svårare att bekämpa sjukdomen, man måste ta bort anlagsbärare från aveln. Därför avråder både Emma & Erling att avla på sjuka djur eller gränsfall (equivocala). Man skall inte heller avla på syskon, föräldrar eller avkommor till den RCM sjuka katten. Om katten är gränsfall (equivocal) rekommenderas att man avlar på släktingar med försiktighet.

Scanning med ultraljud bör göras runt 1-års ålder eller absolut före första parningen. Därefter bör scanning ske årligen så länge djuret är fertilt och ytterligare en gång när djuret har blivit kastrat efter 8 års ålder.  Det finns katter som utvecklar RCM sent i livet och då har de redan hunnit gå i aveln.

Obduktion
För att hjälpa rasen så be alltid veterinären skicka din avlidna katt till obduktion till SVA. Märk gärna katten med Erika Karlstam som är en duktig obducent på hjärtsjukdomar.

Det finns en utredning gjord av AGRIA som visar att flera katter som fått diagnosen FIP hos den lokala veterinären har vid obduktion visat sig ha RCM eller HCM. Läs under fliken Läsvärt/Artiklar/Hälsa.

Det är viktigt för Birmornas framtid att vi gemensamt arbetar för att sjuka katter ska obduceras. Kontrollera med ditt försäkringsbolag vad som gäller.

Idag kan man efterregistrera resultat i PawPeds om katten tidigare har scannats för RCM/HCM negativt. Det går också att skicka in obduktionsblanketten på en katt som aldrig varit scannad. Blankett finns under PawPeds. Länk kommer.

Recessiv nedärvning
Egenskaper framträder endast om genen finns i dubbel uppsättning (i homozygotform), dvs katten blir sjuk. Det betyder att sjukdomsgenen måste komma från båda föräldrar och att avkomman får dessa gener och insjuknar eller få en defekt. Detta är relativt vanligt för de flesta defekter och sjukdomar hos djur, t ex svansknick och PRA (näthinneförtvining) hos Abessinier. Detta anlag kan hålla sig dolt i flera generationer. Största andelen recessiva gener döljer sig hos friska anlagsbärare, dvs att en frisk katt är bärare av sjuk gen.

Det är därför viktigt att utesluta potentiella anlagsbärare från fortsatt avel pga. den recessiva nedärvningen som är svår att få under kontroll, vilket i sin tur innebär att man får många sjuka individer på sikt.

Enkelt sagt
Dominanta anlag syns hos minst en av föräldrarna och kan inte ligga helt dolt. Dvs en sjuk individ har minst en förälder som visar sjukdomen.
Recessivt anlag betyder att båda föräldrarna måste bära anlaget som inte behöver synas. Dvs att detta innebär att båda föräldrarna till en sjuk individ måste vara anlagsbärare.

AVELSRÅD
  • Avla inte på sjuka djur
  • Avla inte på gränsfall
  • Avla inte på anlagsbärare
  • Avla inte på syskon
  • Avla inte på föräldrar

Sammandrag

Hjärtfel har länge varit känt hos både människor och djur. Den vanligaste hjärtsjukdomen är Hypertrofiskt Kardiopati HCM vilket är ärftligt med autosomalt dominant nedärvning. Det betyder att individen som bär på genen blir sjuk. Det i sin tur innebär att de sjuka individerna kan plockas bort ur aveln.

För birma däremot är Restriktiv Kardiomyopati, RCM, en ganska ny upptäckt, vilket ju sannolikt har visat sig vara ett recessivt anlag. Forskarna misstänker att RCM är en aggressivare form av HCM hos birmor och nedärvningen är helt annorlunda än hos andra raser.

Den vanligaste hjärtsjukdomen för Helig Birma är alltså RCM enligt forskning från SLU. Nedärvningen av RCM är förmodligen recessivt vilket gör avelsarbetet svårare eftersom det finns friska bärare av sjukdomen. Friska bärare är alltså katter som för sjukdomsanslaget vidare till sina avkommor utan att själva blir sjuka. Det krävs att båda föräldrar bär denna hjärtsjukdomsgen, som sedan nedärvs av sina avkommor, som därmed kan blir sjuka - eller i sin tur för genen vidare till sina avkommor. Alltså en katt som är sjuk eller har dött i RCM kom att nedärva denna sjuka gen till sina avkommor. En recessiv gen kan hålla sig dold i många generationer innan den helt plötsligt dyker upp.

Finns botemedel?
Tyvärr finns det inget botemedel mot HCM eller RCM men drabbade katter kan behandlas med mediciner för att underlätta. Beroende på vilka symptom katten har och hur hjärtat ser ut, kan vätskedrivande mediciner, betareceptorblockerare och eller ACE-hämmare användas.

Vanliga frågor
Om du känner dig osäker på vad som är lämpligt för just din katt, är du välkommen att kontakta:
Åsa Olsson-Andersson 018-468882, asa@pawpeds.com