Genetik

2022-05-10 kl. 16:16 av Lena Nordström


Precis som alla andra egenskaper ärver katten sina egenskaper enligt enligt de lagar som munken Gregor Mendel utforskade på ärtor i slutet av 1800-talet. Pälsfärgererna finns väl dokumenterade då de rönte stort intresse hos forskarna.

Vad är DNA?

Katten består av celler som gemensamt är stommen till kattens alla organ. Alla arvsanlag finns samlade i dessa celler i form av DNA som står för deoxiribonukleinsyra. Tittar man på hur DNA är sammansatt så består den av: Sockergrupper Fosfatgrupper Kvävebaser. Arvsanlaget som kallas genomet, innehåller precis som en karta all information som bestämmer hur katten ser ut, vilka egenskaper den har och vilka sjukdomar individen har. Katten har 38 kromosomer, dvs. 19 par. De är parvis lika, en är ett arv från modern och ett är ett arv från fadern. Kattens egenskaper styrs alltså av minst två gener, en från mamma katt och en från pappa katt.

Hur alla egenskaper och sjukdomar nedärvs är fortfarande ett stort mörker. Vissa har man kommit fram till och vissa inte. Genom DNA-tekniken så räknar man att komma längre i denna forskning.

Vanligtvis idag kan du testa DNA på katter där arvsgången är enkel autosomal recessiv. Det innebär att sjukdomen ifråga styrs av en enskild gen och att katten måste få genen både från mamma och från pappa för att själv riskera att få sjukdomen. Det recessiva anlaget kan annars vara dolt i flera generationer innan det visar sig. Först när en parning görs visar sig egenskapen eller sjukdomen.

Alla avkommor till en sådan katt blir anlagsbärare men har inte den andra katten anlaget när denna katt paras kommer dessa avkommor inte att få genen. Då de är anlagsbärare nedärver de dock anlaget till i genomsnitt hälften av sina avkommor och på så sätt sprids anlaget i rasen utan det märks.

 

Färger, hur ser de ut?

Genetiska koder
I cellerna finns långa kedjor av DNA, så kallade genetiska koder. DNA:t är organiserat i kromosomer och kromosomerna är indelade i gener. Varje gen har hand om något speciellt. Kromosomerna finns i två uppsättningar, en från mamman och en från pappan. Detta innebär att det i varje cell finns två gener som styr samma sak, en från mamman och en från pappan. Det är slumpen som avgör vilken av mammans och pappans två gener som ungen får.

Könskromosomer
Det lite speciella könskromosom paret styr vilket kön individen har. Honor har XX och hanar XY, detta medför att det är kromosomen från fadern, X eller Y, som avgör ungens kön. Y kromosomen är så liten att den bara har ett fåtal gener medan X kromosomen är större och har många olika gener. När en gen sitter på X kromosomen ärvs den könsbundet.

Hos honor är, i varje cell, den ena X kromosomen dold i en inaktiv form medan den andre syns. Det är slumpen som avgör vilken av X kromosomerna som är aktiv. På detta sätt skapas sköldpaddsfärgen.

Rececssivt och dominant
Det finns minst två alternativa former av varje gen, ibland fler. Dessa varianter kallas alleler. Vanligen är den ena allelen dominant i förhållande till den andre, det betyder att den variant som är starkast är den som syns utanpå katten. För att den recessiva allelen ska synas krävs det att den finns på båda kromosomerna, dvs i dubbel upplaga. Katten har fått den ena från mamman och den andra från pappan. En katt med två recessiva alleler kan bara ge den recessiva allelen vidare till sina ungar medan en katt som bär båda allelerna kan ge vilken som vidare. 

 

Hur styrs Birmakatten?

Birman har egentligen bara fyra gener för färg och mönster sedan tillkommer genen för masken och de vita partierna. Maskfärgen är en recessiv gen. Det innebär att en maskad katt bara kan ge den maskade genen till sina ungar och parar man två maskade katter kan man bara få maskade ungar. Detta är något man kanske inte tänker på men det är nog så viktigt om man experimentavlar. Vidare har denna gen också med sig anlaget för blå ögonfärg. Den andra recessiva genen är g-genen som ger de vita sockorna. Inte att förväxlas med s-genen som ger vitfläck.

 

Röd färg - den första genen
Det som är vanligast för en katt är att den tillverkar färgämnet eumelanin som ger pälsen svart färg. Hos maskade katter gör himalaya anlaget färgen mer brun och katten blir brunmaskad. Genen för eumelanin sitter på X kromosomen. Alternativet till eumelanin är feomelanin som ger röd färg. Detta är den första av de gener som styr din birmas färg och den avgör om katten har röd färg eller inte. Symbolen för röd färg är XO och för brun Xo. Hanar har en X kromosom och är därför antingen röda eller bruna i grunden.

En blå hane bär alltså brunt på X kromosomen medan en creme hane bär rött, det är sedan en annan gen som omvandlar det bruna/röda till blått/creme. En hane får alltid sin X kromosom från sin mamma och honan måste alltså bära rött för att sonen ska bli röd. Honor har två X kromosomer men bara en av dessa arbetar i cellen. Om en hona har en X kromosom med rött och en med brunt kommer statistiskt sett 50% av hennes hårstrån att ha röd grundfärg och 50% brun, hon är då sköldpaddsfärgad. En sköldpaddsfärgad hona kan ha fått det röda antingen från mamman eller pappan. Bruna och röda honor bär brunt respektive rött på båda X kromosomerna och måste då ha fått samma färg från båda sina föräldrar. Detta är förklaringen till att röda honor är så sällsynta.

Precis som hos hanar förändras den bruna/röda grundfärgen hos honor av andra gener till andra färger. Totalt finns den röda genen hos tolv av birmans tjugo färger, nämligen rött, creme, alla sköldpaddsfärger (fyra stycken) och dessa färger i tabbyvariant.

Dilutionsgenen - den andra genen
Den andra genen som styr din birmas färg är dilutionsgenen, d, som gör att eumelaninkornen hos en brun klumpar ihop sig vilket gör katten blå. Samma sak händer med feomelaninkornen som en röd katt har och färgen blir då creme. Dilutionsgenen är recessiv och en blå/creme katt bär två gener för dilution, dd. En brun/röd katt kan antingen ha två gener för icke-dilution, DD, eller en gen av varje, Dd. Det syns inte utanpå om den bär en dilutionsgen eller inte. Dilutionsgenen finns i dubbel uppsättning hos tio av färgerna nämligen blått, lila, blå- och lilasköldpadd, creme och tabby i dessa färger. Alla andra färger kan antingen ha en dilutionsgen eller inte, men aldrig två.

Chokladgenen  - den tredje genen
Nästa gen är chokladgenen, det är precis som dilutionsgenen en gen som späder ut kattens färg. Chokladfärgsanlaget plattar till pigmentkornen så att mer ljus reflekteras och färgen ser ljusare ut. Anlaget är recessivt och en choklad färgad katt måste alltså ha två anlag, bb. Till skillnad från dilutionsgenen anser många att bruna som bär en chokladgen, Bb, tenderar att bli sämre/ljusare utmaskad. Teoretiskt sett borde chokladgenen ha liknande effekt på feomelaninet hos röda katter som på eumelaninet hos bruna, så att röda katter med dubbel uppsättning chokladanlag borde få en ljusare färg. I praktiken märks dock inte en lika tydlig skillnad mellan rött och ”rödchoklad” som mellan brunt och choklad och man delar inte upp katterna i olika färger som man gör med choklad och brunt. De åtta färger som har chokladgenen i dubbel uppsättning är choklad, lila, choklad- och lilasköldpadd och dessa färger i tabbyform. Röda, rödtabby, creme och cremetabby katter kan antingen ha genen i dubbel eller enkel uppsättning eller inte bära den alls. Övriga färger har en eller ingen upplaga av genen.

Lila har ingen egen gen utan uppkommer när en katt är både ”blå” och ”choklad” samtidigt. En lila katt bär alltid genuppsättningen dd,bb. Parar man två lilamaskade katter blir alla ungar alltid lila. Detta gäller även för lilatabby, lilasköldpadd och lilasköldpaddstabby.

Tabby - den fjärde genen visar om katten är randig eller inte
Alla katter, även de enfärgade, bär på ett mönster. Agoutigenen avgör om mönstert visas eller inte. Agoutianlaget, A, är den fjärde genen som avgör birmans färg och den är dominant över solidfärgsanlaget, a. En solidfärgad katt bär alltså två solidanlag, aa, medan en mönstrad katt antingen bär ett, Aa, eller två, AA, agoutianlag. Två solida katter kan därför inte få tabbyfärgade ungar. Hos röda och creme färgade katter döljs inte tabbymarkeringarna av solidanlaget.

Genotyper - färger

Detta är en lättare redovisning av birmornas färgsystem. Vill du fördjupa dig så har Birma Aktuellt, som du kan ladda ner på hemsidan, haft en fördjupad genomgång av hela kedjan från DNA, färger, övriga gener mm. Du kan läsa detta i Birma Aktuellt 2020 2 - 2021 02

I tabellen nedan ser du en del av färgsystemet. Vill du även se tabby, silver mm så läs i ovanstående tidningar.

Observera i tabellen nedan att står det ett - (streck) så är det andra arvsanlaget okänt.

Birmakattens genetiska sammansättning ser ut så här i de olika färgerna:

Svart Genfärg Hane Hona
SBI n Svartmaskad (brunmaskad) B- D- oy B- D- oo
SBI a Blåmaskad B- dd oy B- dd oo
SBI b Chokladmaskad bb D- oy bb D- oo
SBI b Chokladmskad, bärare av kanel bb1 D- oy bb1 D- oo
SBI c Lilamaskad bb dd oy bb dd oo
SBI c Lilamaskad. bärare av kanel bb1 dd oy bb1 dd oo
SBI o Kanelmaskad b1b1 D- oy b1b1 D- oo
SBI p Fawnmaskad b1b1 dd oy b1b1 dd oo
Röd Genfärg    
SBI d Rödmaskad B- D- Oy B- D- OO
SBI d Rödmaskad, bärare av choklad b-  D- Oy b- D- OO
SBI d Rödmaskad, bärare av kanel b1b1 D- Oy b1b1 D- OO
SBI e Crememaskad B- dd Oy B- dd OO
SBI e Crememaskad, bärare av choklad b- dd Oy b- dd OO
SBI e Crememaskad, bärare av kanel b1b1 dd Oy b1b1 dd OO
Sköldpaddsfärger (röd & svart i pigment)    
SBI f Svartsköldpaddsmaskad (brunsköldpaddsmaskad)    B- D- Oo
SBI g Blåskökldpaddsmaskad   B- dd Oo
SBI h Chokladsköldpaddsmaskad   bb D- Oo
SBI h Chokladsköldpaddsmaskad, bärare av kanel   bb1 D- Oo
SBI j Lilasköldpaddsmaskad   bb dd Oo
SBI j Lilasköldpaddsmaskad, bärare av kanel   bb1 dd Oo
SBI q Kanelsköldpaddsmaskad   b1b1 D Oo
SBI r Fawnsköldpaddsmaskad   b1b1 dd Oo

Publicerat: 2022 06 01
Uppdaterat: